"Hur länge har du tränat?" 
Jag var ute och sprang väldigt mycket när jag var ungefär sju år med min pappa. Men när jag fick min diagnos så var jag för rädd för att få lika ont som jag hade innan, trots alla olika tabletter jag tog. Jag sprang lite då och då men aldrig lika mycket eller snabbt som jag gjorde innan. Det har kommit och gått lite när det gäller just löpningen, men jag håller nu på att släppa rädslan och bara springa så gått jag kan, vissa dagar känns det förjävligt men jag fortsätter ändå - tänker inte någon sjukdom förstöra för mig! 

"Får du något slags hat mot dig?" 
Ja, jag får en hel del hat. Men det var som mest när jag hade ask då man kunde vara anonym. Det är sällan någon faktiskt vågar stå upp för vem som har skrivit/sagt någonting, när man har chansen att vara anonym så skriver man hat. Jag vet inte riktigt varför eftersom att ingen mår bra av det, right? Men när jag får kommentarer på bloggen så visas även IP-adressen och ja, jag vet hur man kollar upp sånt - så watch out! 

"Hur påverkade din sjukdom din vardag när du fick reda på det och vilka mediciner tar du?" 
Först så visste jag inte ens vad det handlade om, men någonting var ju helt klart fel med lederna och min kropp så jag började kolla upp fakta på internet om just reumatism. Det är ingen bra idé kan jag lova. Förr kunde man dö av sjukdomen men nu finns det såpass bra mediciner att det inte händer. När det gäller mina mediciner så tar jag tre diclofenac dagligen (dock så har jag fått sänka doseringen lite tack vare cellgifterna) - på onsdagar så tar jag folsyra som bygger upp de vita blodkropparna och på fredagar så tar jag två tabletter med cellgifter, så ja. Det är en hel del tabletter, men det funkar!